En scoutkväll i Sikås.

Varje randig torsdag på den gröna terminen, samlas en massa scouter till långa träffar på det prickiga Församlingshemmet i det fula Sikås.

Först kommer den fula och krokiga Ingrid och låser upp den klantiga dörren. Sen droppar alla små scouter in och sist kommer den ovala Elisabet.

Den korta Kärstin brukar köra sin smala bil och ofta har hon med sig den blöta och tjocka Karolin.

Den torra Ida brukar få skjuts av sin trekantiga pappa Robert eller så åker hon på sin runda cykel.

Från det fula Görvik kommer den gula Jenny och med henne åker den tunnhårige Isac. Ibland åker även den röda Emil med i den tulluga bilen. Om vi har tur är också den svarta Casper eller den kalla Jocke med.

Den klåfingriga Maria och hennes långhåriga lillasyster Linnéa brukar bli hitskjutsade av sin konstiga pappa Janne eller av sin roliga mamma Lilian, som också är mamma till den platta lilla Emilie.

Den blöta Joakim och hans vackra bror Viktor brukar även dyka upp. Den olydiga och fina Milla blir hitskjutsad av sin gäralösa pappa Svenken eller så bor hon i turkosa Sikås hos sin glada mamma Gunmarie.

Vi brukar sjunga sorgsna sånger eller leka blåa lekar. Har vi seriöst tur så får vi nåt oseriöst fika eller en skäggig frukt innan vi till slut tänder våra tylliga ljus och sjunger den soliga avslutningssången.

Så far alla sömniga scouter och pigga föräldrar och de makalösa ledarna        hem.                               

Tack till Kärstin Wik för denna berättelse.