Nya-bullen.jpg

Startsidan   Innehållssidan   Uppdateringar   Kvinnor berättar   Sikås   Sikåsbor att minnas   Utrikesgubban   Äldre bilder

Slaktarstället

 

slaktarstället 02

Slaktarhuset i dess forna glans. Vindställning på gården ur egen brunn. Ingången till affären i hörnet mot vägen. Längst till vänster lekstugan, som numera finns på gården Norrstun. Skylten på affärsdörren finns nu på lekstugan.

Bilden tillhör Anhild Eriksson

Bild-fraan-Anna-Atthem.jpg

(Hej! Denna bild är tagen utanför  affären som låg på gamla slaktarstället som ni kallar det. Min far, Erik Olsson, i mitten och

hans två bröder de två th på bilden. Vilka de två andra är (tv på bilden) kanske någon vet. Mvh Anna Atthem i Piteå. 2019)

Enligt Anhild Ericsson är de två pojkarna, som var bröder, Olle (storebror) & Erik Berlin. De bodde på övervåningen i huset.

 

  

slaktarställetFrån ett vykort i början på 1900-talet

 

  

012009

Så såg huset ut sommaren 2009

022009

 

Här vill jag återge en berättelse om Slaktarstället som jag har fått  av Anhild Ericsson. (Tack Anhild)

 

 "Huset byggdes tidigt på 1900-talet. Det ägdes av Hoof från Strömsund, som  hade affär där.

1928 övertog Sven Eriksson (min far) affärsverksamheten  och dessutom hade pappa speditionsfirma.

Det vill säga att han skulle se till  att varor som kom med tåg vidarebefordrades till byarna runt omkring.

 Matvaruaffären låg i nedre botten av huset. Ingången var i västra hörnet mot  landsvägen.

Pappa hade ett kontor innanför affären. En dörr ledde från  köket in i affären också. 

 Här bodde vi, en familj av 5 personer. Sven & Linnea Eriksson-Österud och 

3 små flickor. Ella 10 år, Gunhild 6 år, Anhild 3 år.

 I övre våningen bodde en annan familj. Nils Berlin med hustru Mia, som hade  3 barn, Olle, Ingeborg och Erik.

 Alltså, i detta hus bodde 2 familjer plus en matvaruaffär, 10 personer  samsades i ett litet utrymme.

(Många har säkert svårt att tänka sig detta i  nutidens välfärdsamhälle).

 Jag minns inte något speciellt lagerutrymme, men det stod ett hus mellan  "slaktarn" och "Lundinstället",

men i det huset sov vi sommartid, så det måste ha varit 2 rum i det huset.

 Efter två år sålde pappa huset till "slaktar-Olsson" (1930).

Berlins, som bodde  på övervåningen, byggde hus i Hammerdal och flyttade dit.

 Man har berättat för mig att "slaktar-Olsson" betalade mindre för huset än vad pappa köpte det för.

 Hur som helst så flyttade pappa med familj tillbaka till gården, som varit  utarrenderat i 2 år.

 

 Ja, det här var en liten historia om det hus som nu skall rivas. Mina barn och  mina barnbarn kan knappast tro mig när jag berättar. Svårt att förstå hur det kunde vara i kristiderna i Sverige på 30-talet.

 Jag minns när leveranspriset på mjölk steg från 8 öre till 12 öre.

 

  På  den tiden var pengar sällsynta hos bönderna, som nästan levde på   självhushåll. 

Fickpengar hade man inte hört talas om. Vi avundades "järnvägsbarnen" som hade korv på sina smörgåsar i skolan,

för att inte säga att de hade en slant att köpa korv för hos slaktarn.

 

 

  Tack Anhild för din berättelse